Mer om Bakewell

Den spännande och intressanta staden vid floden Wye. Bron som vi gick på över floden är från 1200-talet. Härifrån kommer man lätt till både Haddon Hall och Chatsworth, båda slotten helt fantastiska. Bakewell kommer man till snabbt från Sheffield, ca 2 mil bara ut i Peak District. Idag talas mycket om puddingen men namnet Bakewell kommer av källa och Bath-well, quellla och kewell nämns i gamla skrifter, är fornnordiska kanske. Staden grundlades under romarriket men redan under förromersk tid under järnåldern upptäcktes många och så passande, just järnrika källor och än idag finns flera kvar med järnrikt vatten som har en temperatur på +15grader C.

Hit till staden kom de norska och danska vikingarna, det diskuteras fram och tillbaka om deras leverne och moral och några historiker menar ändå att de var vår tids maffia och rövare fast till sjöss, övriga Nordmän sysslade mest med jordbruk och hantverk och höll sig på landbacken. Därom tvistar som sagt de lärde, fanns ju enormt mycket kunskap och kompetens och säkert var inte livet så primitivt som vi tror, detta har Anna och jag diskuterat en hel del.
I alla fall kom Nordmännen hit under 900-talet, de kom med och in i det engelska med en lag och en religion, den kristna, de begravdes här, de flesta blev kvar och bildade familj, en del hade fruar med sig på sina resor, vet inte hur det var med barnen, kanske det föddes barn på skeppen.
Kyrkan här i Bakewell grundades år 920 och finns kvar delvis. Vi såg de kistor som vikingarna begravts i och kistlock:

De var olika utformade beroende på om det var av danskt eller norskt ursprung. Vi såg också kistorna och det fanns absolut inga utkarvningar för hornen;-), nej att det är en modern missuppfattning är forskare och historiker rörande ense om, horn användes till att dricka ur möjligen och på någon hjälm har man hittat något litet djurhuvud som då var en utsmyckning på deras vilda partyn:-)

Den något nyare delen av kyrkan ovan och så utsikten, väldigt vackert här på denna historiska mark. Det fina korset "Saxon Cross" är från 800-talet och fantastiskt bevarat, det fotade Anna och finns att se på hennes blogg.
Jag fotade denna gravsten, från år 1778:

 

Och de fina gula blommorna täckte marken här på många ställen.
Det finns också i Bakewell en marknad som grundades år 1330 och som fortgår än idag varje måndag, sånt är både roligt och spännande, finns också kvar på samma sätt i Chesterfield som är intressant med sin järnvägshistoria och kyrka med vridet torn, det har jag bloggat om tidigare.

Jag återgår lite till vikingarna, Nordmännen, och Harald Hårdråde, kung av Norge, han kom till Yorkshire (Bakewell ligger i Devonshire) år 1066 och det var ett stort slag här då, det är okänt om han hade sin hustru storfurstinnan av Kiev med sig som hade en svensk mor, vad nu "svensk" är egentligen, det kan vi fundera en stund över tycker jag.
Men denne viking hade farit fram i Ryssland så det tidiga Ryssland kallades "Det stora Sverige", genast slår mig att Karl Xll erövrade en stad i Ukraina på sin tid så mannen med P tycker vi kanske har något gemensamt, en parentes, men hans talesman är intresserad av just Sverige, de baltiska staterna och Polen. Vi behöver nog ett EU med samarbete, tror ni inte, och försöka att bevara freden, vi är inget själva.
Ja det var en parentes, men nog så viktig, men denne Harald hade då först varit i Bysantiska riket med Konstantinopel som huvudstad och också som sagt härjat i Ryssland. Så så primitivt kan det inte varit, tänk vilka resor, hisnande, och att överleva dem. På tal om det så blev vikingarna på 900-talet ända upp till 80 år gamla, både kvinnor och män, otroligt bara det. Något hände sedan, men vad vet vi inte.

Annars, och det ville jag komma till, var det främst de svenska vikingarna som for österut, till Ryssland, ända till Kina och till dagens Turkiet. Mannen med initialerna JÅ och även hans svärmor, får nog klia sig lite i sitt mörka hår och ta sig en funderare på ursprung och nationalitet.
En riktig svensk var rödblond och blå till grönögd, är inte så många så kallade etniska svenskar som ser ut så utom jag då med familj;-), fast vi är mer blonda, och lite åt det guldblonda;-). Och innan vikingatiden hade vi förstås fått andra folkslag uppblandade med oss. Svenskhet faller platt till marken, vi är av samma art hela jordens befolkning och jag önskar att historielektionerna ska bli mer kvalitativa och med mycket kvalitet från förskolan och uppåt. Då kan de små berätta för sina föräldrar, mor- och farföräldrar som i många fall tycks ha glömt sina historiekunskaper. Vi sätter vårt hopp till barnen.